Nästan alla Sveriges kommuner använder Net-Klient i dag, främst för bedömningsmetoderna ASI, UngDOK och FREDA. Hittills har stödet varit kopplat till de metoderna. Nu breddar vi plattformen så att den kan användas inom hela Individ och familj, både i myndighetsutövning och av utförare.

Bakgrunden är att socialtjänsten är mitt i en stor omställning. Den nya socialtjänstlagen ändrar hur insatser ska planeras, genomföras och följas upp, och insatser utan behovsprövning blir en större del av arbetet. För personer med samsjuklighet blir det samtidigt tydligare vad som är socialtjänstens ansvar och vad som är hälso- och sjukvårdens. Det gör samverkan med regionen viktigare än tidigare.

”Den som söker stöd för skadligt bruk eller beroende av alkohol eller droger har ofta fler saker som behöver ses över samtidigt. Det kan vara ekonomin, familjen eller den psykiska hälsan. Vi vill att socialsekreteraren ska kunna se hela den bilden i ett och samma system”, säger Mikael Dahlberg, forsknings- och utvecklingsansvarig på Allevi och forskare vid Linnéuniversitetet.

Det här blir nytt i plattformen

Som komplement till ASI och UngDOK så utvecklas moduler för kartläggning av fler psykosociala problem. De ska ge medarbetare ett strukturerat stöd för att få en samlad bild av den enskildes situation, även när problemen är flera och hänger ihop.

För barn och unga: spel om pengar, skolproblem, familjeproblem, psykisk ohälsa och kriminalitet.

För vuxna: spel om pengar, familjeproblem, psykisk ohälsa och kriminalitet.

Insatser utan behovsprövning (IUB) blir en allt större del av socialtjänstens arbete. De ges utan utredning och beslut, men behöver ändå dokumenteras och följas upp så att det går att se vad de leder till. Därför får plattformen stöd för just det.

Den tredje delen är samverkan. I plattformen ska socialtjänsten kunna samarbeta med regionen och andra utförare, så att den enskilde får ett stöd som hänger ihop.

Uppföljning som grund för kunskap

När insatser och resultat följs upp på ett strukturerat sätt så går det att se vad som fungerar. Den kunskapen kan användas både i arbetet med den enskilde och när verksamheten utvecklas.

”Uppföljning ska inte vara något man gör en gång om året för att fylla i en rapport. När den finns i samma system som det dagliga arbetet så blir det lättare att se vad som faktiskt hjälper”, säger Mikael Dahlberg.