FREDA har använts i svensk socialtjänst i över tio år. Nu finns metoden i Net-Klient. Emil Wijk, socionom och kundansvarig, berättar varför ett systemstöd behövs för att arbeta systematiskt med frågorna om våld.
Publicerad
FREDA har använts i svensk socialtjänst i över tio år. Nu finns metoden i Net-Klient. Emil Wijk, socionom och kundansvarig, berättar varför ett systemstöd behövs för att arbeta systematiskt med frågorna om våld.
Publicerad

FREDA har använts i svensk socialtjänst i över tio år. Metoden finns även i Net-Klient. Emil Wijk, socionom och kundansvarig, berättar varför ett systemstöd behövs för att arbeta systematiskt med frågorna om våld, och vad det kan ge verksamheterna.
FREDA är Socialstyrelsens standardiserade bedömningsmetoder för arbetet med våld i nära relationer. FREDA-kortfrågor används för att fråga om våld, FREDA-beskrivning för att beskriva våldets karaktär och FREDA-farlighetsbedömning för att bedöma risken för fortsatt våld. Många kommuner arbetar med metoden i dag, men lösningarna ser olika ut från verksamhet till verksamhet.
Det finns mycket erfarenhet av FREDA ute i landet. Men vi vet också att frågorna inte alltid ställs så systematiskt som det var tänkt. Där behövs ett bra systemstöd, både för att rama in metoden och för att kunna sammanställa det man får fram, säger Emil Wijk.
Emil har arbetat i socialtjänsten, både med ungdomsutredningar och med vuxna med skadligt bruk och beroende. Sedan snart fem år så arbetar han på Net-Klient med utbildning och metodstöd i standardiserade bedömningsmetoder. En standardiserad metod gör det svårare att glömma viktiga frågor och lättare att följa upp hur man arbetar. När svaren dessutom samlas på ett ställe går det att se mönster på gruppnivå.
Det enklaste svaret på vad vi vill uppnå är att fler ska få frågor om våld. Men ni kan också lära er om den våldsutsatta grupp ni möter, och visa ledning och politiker hur våldsutsattheten ser ut i just er verksamhet, säger Emil.
Kunskapen kan också delas mellan verksamheter. När fler arbetar med FREDA i samma systemstöd så går det att samla erfarenheter och återkoppling, och Net-Klient har en löpande dialog med Socialstyrelsen, som är huvudman för metoden. I höst startar Net-Klient dessutom ett digitalt nätverk för alla som arbetar med FREDA. Det är kostnadsfritt och öppet för alla.
Sedan vi införde FREDA i Net-Klient har jag pratat med många som arbetar med metoden. Man stöter på samma problem och hittar liknande lösningar. I ett nätverk behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt.
Net-Klient har arbetat med standardiserade bedömningsmetoder sedan starten 2001, i samarbete med forskning, myndigheter och användare. Under flera år har användare efterfrågat FREDA i systemet, och mycket av det som har utvecklats för andra metoder har gått att använda även här.
De vi möter med ASI, personer med skadligt bruk och beroende, är en särskilt våldsutsatt grupp. Det gäller kvinnor i synnerhet. Så det är naturligt att ASI och FREDA finns i samma system.
Den som arbetar med våldsutsatta vill också veta hur uppgifterna hanteras. Net-Klient har stöd för sekretess och för skyddade personuppgifter.
Jag förstår att man är mån om informationen när man arbetar med en så utsatt grupp. Vi har lång erfarenhet av att hantera känsliga uppgifter, och ni ska inte behöva oroa er för vart informationen tar vägen.
FREDA kräver ingen certifiering, men kunskap om våld spelar roll, både när frågorna ställs och när svaren tas emot. Emil utbildar många nyutexaminerade socionomer och möter ofta samma oro.
Många är rädda att frågorna ska göra mer skada än nytta. Men om vi inte frågar, så får vi inte heller några svar. Jag är övertygad om att det är långt mer problematiskt att inte fråga än att fråga.
Under Orange Week, veckan fram till den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor den 25 november, håller Net-Klient ett kostnadsfritt webbinarium: FREDA i praktiken. Att fråga om våld, ta emot svaren och arbeta vidare.
Gäst är Marie Persson, samordnare och utvecklingssekreterare på Skånes kompetenscentrum mot våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck och sex mot ersättning. Hon har arbetat med våldsfrågor i över 30 år, både med klienter och på strukturell nivå, och med FREDA sedan metoden lanserades. På webbinariet tar hon upp det som händer runt frågorna: hur svaren tas emot och hur arbetet går vidare. Emil Wijk berättar om vikten av att digitalisera FREDA, och varför det behövs ett systemstöd för att arbeta systematiskt med metoden.
Webbinariet är öppet för alla som arbetar med våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor, oavsett om ni använder Net-Klient i dag.
Fredag 20 november kl. 13.00–14.00, digitalt.
Webbinarium: FREDA i praktiken. Att fråga om våld, ta emot svaren och arbeta vidare.
Datum: 20 november
Tid: 13.00-14.00
Plats: Digitalt (Länk skickas vid anmälan)
Emil Wijk, Implementering och utbildning
Marie Persson, samordnare och utvecklingssekreterare på Skånes kompetenscentrum mot våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck och sex mot ersättning. Hon har arbetat med våldsfrågor i över 30 år, både med klienter och på strukturell nivå, och med FREDA sedan metoden lanserades.